Studenten

I går var det student här i smallcountry och jag infann mig givetvis på utsläppet och sedan på Jennyfers kalas. Och det var med sorg i hjärtat jag insåg att jag redan gjort detta. När studenterna tågade förbi blev jag förvånad över hur tysta dom var och jag ville bara säga till alla att dom skulle skrika som aldrig förr för detta skulle dom aldrig vara med om igen. Själv skrek jag som om det inte fanns någon morgondag och tutade i visselpipan som om jag inte visste att det fanns folk i närheten, när jag tog min student. Åh, jag kommer fälla en tår i morgon när jag ska gå och kolla på balen. Skämt och sido. Det var en kul period i livet som jag alltid kommer att minnas som om det vore igår.

Hoppas ni får en kanonkväll i morgon också alla studenter!

Det kommer upp lite bilder så småning om!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0